Danmark 09

I söndags återvände jag från Danmarks.

Varje dag har det regnat och varit allmänt djävulskt väder. jag har varit socialt isolerad hela veckan, fast i en stuga på landet med min familj. det kan bara sluta på ett sätt. flertalet brutala fighter har ägt rum under veckan och enligt min familj har det varit mitt fel alla gånger. själv anser jag förstås att jag är 100% oskyldig.

Eftersom det inte har varit möjligt att glassa på stranden har vi sysselsatt oss med annat. jag har dammat av mina gymnastiska kunskaper en hel del tack vare dagliga visiter till dem så kallade offentliga hoppkuddarna som finns överallt i danmark, en underbar gåva till allmänheten. i Sverige finns dem endast på typ skarasommarland.

Min syster fick igenom sitt önskemål att besöka feriecenter en dag där vi red en två timmars tur på islands hästar. jag tycker inte om att göra saker som min syster är bättre på än mig. rida är en av dem. jag är äldst och ska vara bäst på allt. punkt slut.

Min syster fick givetvis en lydig pigg och alert häst, jag fick den lataste av alla som enbart hade mat i tankarna och försökte glufsa i sig varenda växt som korsade dess väg. hela turen var en kamp mellan häst och människa. äta eller lyda. vinna eller förlora. hästen segrade. den jäveln. förövrigt var det trevligt eftersom vi red större delen av tiden på stranden och där finns inget ätbart. he he he. fint väder var det till och med.

En annan dag besökte vi nordsjömuseét. det. var. jävligt. tråkigt. mer finns inte att säga om saken.

Veckans höjdpunkt var självklart fårup. eller skulle ha blivit. vi anlände i god tid och vädret var på topp. Jesper och jag hann åka en karusell och gå halva hinderbanan när det goda vädret tog till flykten. det började duggregna lite lätt. jag fick onda aningar att vädret skulle förvärras. väderexperten pappa var av annan åsikt.

Jag (till pappa): gå och hämta min tröja i bilen, det kommer börja spöregna!
Pappa: nej. det duggar bara och det kommer sluta när som helst.
Jag (glor upp på de luriga molnen): eh, troligt..
Pappa (med sin värsta jag-vet-bäst röst): det kommer bara dra förbi det blir inte värre än så här.
Jag (tålamod slut): HÄMTA TRÖJAN NUUUUUUU!

Efter ett par minuter öppnade sig himmlen och jag sökte skydd i spegelhuset tillsammans med flertalet andra snabba besökare som inte var så sugna på att bli dyngsura. väderexperten pappa hävdade att det bara skulle dra förbi och sen skulle det återgå till att bli uppehåll. efter två timmar började han dock inse att han hade fel. regnet öste ner och det åskade som bara den. perfekt väder för en hel dag i fårup sommerland. not.

Efter nån timme till i ovädret gav vi upp. Pappa och Jesper trippade tillbaka till bilen medans jag förfrös mig i vattenland för att det inte skulle vara helt bortkastad tid.

Förövrigt har det blivit en hel massa dötid i stugan. som omväxling gjorde jag nåt bra av det och ägnade mig åt träning.

/s