Spökjakt

Igår kväll beslutade Madelino och jag oss för att paddla livbåt genom ån och besöka ett bäver bo. Patrick som befann sig i krokarna var vänlig och körde oss i jakt på livbåten. vi hittade dock aldrig fanskapet till båt. antingen är det några som tänkt i samma banor som vi och rövat bort båten eller så har den helt enkelt tagits bort.

Istället vandrade vi ut i ekebys våtmarker i hopp om att få syn på en bäver. bävrarna verkade dock ha annat för sig denna afton så vi insåg oss besegrade och åkte hem till Madelino för att fixa fram vägbeskrivningar till några spökslott i västerås.

Vi började med Tidö slott som ligger långt, långt ut i skogen. vi parkerade en bit därifrån och gick fram till slottet. vi beslutade oss för att gå ett varv runt. sagt och gjort. vi gick som på hel spänn minsta lilla ljud fick en hoppa en halvmeter upp i luften. jag tror jag var räddast av oss alla tre. ingenting hände under första varvet mer än att vi såg att det lyste konstigt ur några fönster i ett av tornen.

Framsidan av Tidö slott i dagsljus, inte så skrämmande.. när det är helt öde nattetid är det en annan sak..

Trots att jag egentligen inte vågade tog vi ett varv till. när vi gått runt nästan hela slottet hörde vi ett ljud som fick iallafall mig att bli lätt panikslagen. det lät som när någon blåser hårt i en glasflaska precis vi örat, det liksom vibrerade i huvudet. vi fick ganska bråttom till bilen efter det..

Vad var det egentligen vi hörde? var det vinden som spelade oss ett spratt och blåste igenom nåt så att det där ljudet uppstod? eller var det nåt annat? det underliga är att det blåste lika mycket hela tiden och ljudet hördes bara en gång..

Vi åkte vidare till en gammal ruin i närheten av tidö. jag och Madelino vägrade först gå ut ur bilen så Patrick gick ensam ut och kollade om det fanns några livsfarliga monster i närheten. (?!?) när han återvände med livet i behåll vågade vi oss ut och uforska ruinen. den var riktigt häftig och inte alls så läskig när man vant sig.

Vidare mot strömsholm där det inte alls var läskigt. men när vi skulle gå därifrån gick vi upp på trappen framför porten. när vi gick ner igen hörde vi ett ljud som från en lönndörr som öppnas, eller en sten som dras ut. jag tyckte även att det kunde liknas med ett brum från ett djur. troligtvis var det en sten som utan att vi märkte det flyttade på sig när vi gick ner för stentrappan. men läskigt var det!

Later.

/s