Sveriges mest hemsökta platser

Efter att ha gjort lite efterforskningar har jag nu sammanställt ett inlägg om Sveriges mest kända hemsökta platser och historien bakom kortfattat. Har någon övrig information eller egna upplevelser från dessa platser, dela med er!

Ericksbergs gods, Stora Malm. Sörmland.

Den beryktade Beata von Yxkull (gift med Eric Gyllenstierna), som dog 1618, var en av tidens mest hatade gårdsfruar. Hon var känd för sin ondska och det påstods att hon brukade dricka blod och galla ur en kanna av mauserbjörk (som kan ses på godset). En dag ska djävulen själv ha kommit och hämtat henne till helvetet i sin svarta vagn. Sen bar det rakt ner i sjön intill godset. Efter det återvände Beata till Ericsberg och får inte ro i sin grav.

Hjortsberga prästgård, nära Johannishus. Blekinge.

Så hemsökt att till och med hästarna från den närliggande ridskolan vägrar passera huset. en präst, komminister Bengt Randolfson, som bott där har berättat om steg i trapporna utan att någon mänsklig varelse synts till, dörrhandtag som tryckts ner och böcker som plötsligt fallit ner från hyllorna. En reporter på platsen blev vittne till hur dörrklockan ringde oavbrutet trots att det var tomt utanför dörren. Hunden i huset hade blivit som vansinnig, rest ragg och huggit vilt i tomma luften. Efter att ha försökt driva ut andarna utan resultat, stod prästen inte ut längre utan flyttade ifrån spökgården.

Kronobergs slott, Värend.

En romantisk medeltidborg som ligger på en liten holme i Hegasjön, ruinen har ofta förekommit i romaner och avbildats på målningar från 1800-talet. För 500 år sedan ska en sorglig kärlekssaga ha utspelat sig mellan en underskön jungfru på slottet och en ung präst. De var djupt förälskade i varandra och gifte sig i hemlighet. Men påven fick reda på att prästen brutit kyskhetslöftet och bannlyste honom. Hans unga fru blev så förtvivlad att hon kastade sig ut från en av slottets torn, Biskopstornet, sjönk ner i sjön och dränkte sig. Tysta, ljusa sommarnätter syns fortfarande en vit skepnad vandra på murarna, hon utstöter ett ihåligt klagorop och störtar i vattnet med ett plask och försvinner.

Kastlösa prästgård. Öland.

Bultningar, dunkande och rytmiska slag i dörrar, väggar och fönster är några oförklarade fenomen som uppträder i huset, speciellt på tisdagar och fredagar. Det har hänt att dörrar öppnas av sig själva och att snöbollar kastats mot fönstren utan att en levande varelse funnits i närheten. En del tror det är osaliga spöken från den gamla barnkyrkogården söder om Kastlösa.

Ljungs slott utanför Linköping.

Ca 2 mil utanför Linköping vid Ljungsbro ligger Ljungs slott som är ett välkänt märke i dessa trakter för de övernaturliga ting som observerats både i nu tid och förr i världen. Ljungs slott har varit boplats för von Fersen och Piper släktet. Tiden har satt minen i slottets väggar. En vis dag varje år kan man höra spädbarns skrik från källargolvet där det murades in pga att dess mor inte var gift och att det fagra barnets far tillhörde tjänste folket. Nedanför slottet vid Ljungsjöns kant kan man se slottsfrun vandra dimmiga vår dagar, Hon var fru till Axel von Fersen som stenades till döds på Stockholms bakgator under en av så många oroliga tider i Svea. I slottet finns på andra våningen ett rum som djur vägrar beträda och även människor säger sig känna en obehaglig känsla i just det rummet. Ett känt fenomen är mathissen som går genom slottets 3 markvåningar som av många ansedd leva sitt egna liv. Många Andar rör sig på slottet ett medium har besökt slottet och uppskattat antalet till 5st. 4 som trivs med slottslivet och en som hatar det och "allting" som beträder slottet. Det 5e anses vara av som man säger den onda sorten.

Brokinds herrgård, söder om Linköping.

"Barbro Påle! Barbro Påle!" Dessa underliga rop kan höras på kvällarna kring Tarmsjön nära herrgården och man har sett ett mystiskt väsen och ett eldsken ovanför vattenytan. Det är också Barbro Eriksdotter Bielke, även känd som Pintorpafrun som inte kan få någon ro i sin grav. Hon bodde på herrgården på 1500-talet, en hård, sadistisk och trollkunnig kvinna som njöt av att plåga sina underlydande. När hon var död förde hon sånt oväsen att man drev en påle genom hennes kropp för att hon skulle hålla sig i jorden. Men det hjälpte inte. Barbro Påle fortsatte sina nattliga rundor kring huset. Ibland sågs hon dansa med den lede själv. För att äntligen få slut på spökerierna sänkte man ned hennes kista i Tarmsjön. Då blev det visserligen lugnt på herrgården, men istället håller hennes vålnad till nere vid sjön numera.

Ekenäs slott, Örtomta, öster om Linköping.

Slottet har tillhört den Banérska släkten i 300 år. I källaren ska en elak inspektor en gång ha låst in en hjonpojke, Nisse, som sedan blev kvarglömd där, källarvalvet kallas Nisses håla. Den ihjälsvultne pojken sägs spöka på slottet. Flera personer har försökt öppna det numera igenmurade valvet för att avlägsna hans lik, men de har alla drabbats av olyckor eller svåra sjukdomar och fortfarande finns Nisses kropp kvar i hålan.

Torpa stenhus, öster om Borås.

500-årig gård som tillhör den Stenbockska släkten. Här ska Gustav Vasa ha friat till Katarina Stenbock, som blev hans tredje hustru. På gården utspelades en hemsk händelse för länge sen. En riddare bodde här med sina två döttrar. Den äldsta hade varit på besök i Danmark där pesten grasserade. Hennes far, som var en hård och grym man, misstänkte dottern för att vara smittad. Fö. r att inte pesten skulle sprida sig i huset tvingade han in flickan i ett rum och murade in henne levande. Nu går hon igen som slottspöket ”grå frun” på Torpa och många har sett henne irra genom salarna.

Stångenäset. Bohuslän.

Där finns vikingagravar och på natten har man sett ett kusligt blekt ljus kring några av dem. En gammal dam från 1800-talet går också över åkern, en genomskinlig gestalt med vaxgult ansikte. Även en svart sugga med kultingar kan materialiseras på platsen för att sen lika plötsligt försvinna. De påstås vara gengångare från den by som legat just här för hundra år sedan.

Fjällbacka hamn, Fjällbackafjorden.

Vid fjällbackafjorden och trakterna kring Korsön kan man få se dödseglaren, eller Sotens flygande holländare, som spökskeppet också kallas. Det är en fullriggare som med fyllda segel styr rakt mot kusten. Vid relingen syns små svartmustiga män med röda halsdukar. Just som skeppet ska ramma klipporna försvinner det plötsligt med ett hånskratt. Finns det en svartklädd kvinna ombord betyder det otur för de mötande båtarna. En vitklädd kvinna varslar om död.

Blomsholms herrgård, nordöst om Strömstad.

En ryttare på en brun häst dyker upp ljudlöst kring herrgården. Han är klädd i trekantig hatt med plymer, peruk och generalsgaloner från 1700-talet. Ryttaren kommer ofta för att varna människor för förestående olyckor, som man bara kan undkomma genom att följa hans råd. Ryttaren är den tyska generrallöjtnaden Conrad von Ranck som bodde på herrgården på 1700-talet. Han såg sin egen son Claus drunkna i en strömvivel när de seglade i skärgården utanför Strömsatd. Conrad kastade sig i vattnet för att rädda honom men båda försvann i djupet. Därför vill Conrad von Ranck i stället rädda andra människor från ond bråd död.

Hammars gård, Våse.

En av Värmlands få gårdar i sten. Den har sin ”vita fru” – Sophia Lowisa Soop, som spökar. Hon ägde gården 1704-45 och har beskrivits som ett hår av hin. Hennes vilda fester där hon drack och slogs som en karl gav gården dåligt rykte. Även på marknaden i Kristinehamn var hon i slagsmål där hon fick benet avsparkat och en annan gång misste hon ena ögat. Trots att hon fick en extra tung stenhäll över sin grav i Väse kyrka, skrämmer hon fortfarande herrgårdens besökare med sitt ärriga, enbenta och enögda vålnad.

Ängsö slott.

På Ängsö i Mälaren sydost om Västerås En puckelryggig dvärg i grå mössa och grå långrock med skört tar ibland en promenad i slottsparken. Han dog 1744 och var hovnarr på slottet. Anders av Luxemburg som han hette, var mycket uppskattad för sina visor och anekdoter. Varför han går igen vet ingen.

Hotell Continental, Stora Hotellet och Örebro slott, Örebro.

En vandrande vålnad kan man kalla Madame Segelbergs gråklädda gestalt som först höll till på Segelberska palatset i Örebro, där hon syntes promenera i alléerna för att i nästa stund lösas upp i intet som ett dammoln. När palatset revs flyttade Segelbergs osaliga ande först till Hotell Coninetal, sen till Stora Hotellet där gästerna störts av spökerier i flera år. Men det rastlösa spöket trivdes inte på hotellet och har numera flyttat till Örebro slott där många har känt igen hennes genomskinliga skepnad.

Stockholms slott.

Här huserar två spöken, vita frun och grå gubben. Gubben ska vara Birger Jarl och spökena brukar visa sig när någon i kungafamiljen ska dö. I Gustav VI Adolfs gamla bibliotek har många känt av en osynlig närvaro som ingen har kunnat förklara.

Det silverfärgade tåget.

På den silverfärgade tunnelbanan är alla passagerarna stela och stirrar rakt fram. Tåget går till den halvfärdiga stationen Kymlinge. En röst säger ”slutstation”, sen försvinner tåget och det finns inte ett spår av passagerarna heller. Det sägs att passagerarna är såna som dött i olyckor i tunnelbanan.

Prästgården i Borgvattnet, vid Storsjön.

Det finns mera konstigheter vid Storsjön än dess berömda sjöodjur. Här finns Sveriges mest omskrivna spökhus sedan 1947. Det började med att komminister Erik Lindgren flyttade dit det året. Han hörde klampande steg i farstun, gnissel i dörrar, ljud som när någon tar av sig rocken, konstiga knackningar. Det var som en massa osynliga besökare rände där oupphörligt. Hans gungstol började av sig själv gunga så häftigt att prästen kastades i golvet. Från ett av rummen hördes våldsam gråt och tre grå damer uppenbarade sig plötsligt i en soffa. Ibland var det en osynlig kraft som lyfte Lindgren ur skrivbordsstolen. Horder av journalister och busslaster med nyfikna besökare har gjort prästgården till en verklig turistattraktion, med försäljning av spöksouvenirer och möjligheter att prova den berömda gungstolen.

Härnösand fängelset.

Härnösands fängelse har gamla anor. I deras sjukstuga har det tidigare legat ett bårhus för fångarna. På kvällarna kan fångarna höra hur en vålnad hasar sig fram i korridorerna. Personalen känner ibland i sjukstugan hur någon osynlig makt vakar över deras arbete när de tar hand om någon intern. Personalen tycker ibland det är obehaglig att jobba på kvällar, vad fångarna anser kan vi bara ana.

Vivsta skola, Medelpad.

I Vivsta skola går någon igen, förmodligen en ung elev som sades ha hittats hängd på skolvinden i en utav takbjälkarna. Det finns en otäck kraft på vinden, i tornet och i aulan, som är de äldsta delarna av hela skolan. Dörren till aulan är alltid låst, men en gång var dörren öppen. När jag gick upp för den gamla vindstrappan, lyste taklampan och man kände någons närvaro.
I aulan, kan man höra dörrar knaka och känner sig väldigt iakttagen när man står på vissa ytor i rummet. i tornet, där det en gång i tiden var gamla lärarbostader, får eleverna nästan aldrig arbeta ostört. I ett av rummen, som en gång var rektorns rum, känner man sig ständigt iakttagen och känner en otäck känsla runt en av väggarna.

Häckeberga slott, söder om Dalby, nära Genarp.

På 1300-talet härskade här en feodaherre som lade under sig allt större domäner, han hette Helge Gregorson Ulvstrand, ”Rige Holger”. I sitt övermod red han omkring på en guldskoklädd häst och kallade sig själv ”Lille kungen av Skåne”. När den danske kungen fick höra om detta lät han halshugga den dumdristige feodalherren. Men Rige Holger kunde inte skiljas från sina ägor, fortfarande kan man se hans vålnad med det avhuggna huvudet fastsurrat vid kroppen och irra omkring i slottet. I en närbelägen skogstjärn spökar hans hustru som blev så förtvivlad att hon dränkte sig, därför kallas vattnet Fruasjön.

Glimmingehus, sydväst om Simrishamn.

Skånes mest kända slott och ett nationalmonument bland svenska medeltidsborgar. Många spökhistorier, sagor och sägner har frodats bakom de två och en halv meter tjocka murarna. Både djur och slottsherrar går igen i slottet. de numera utdöda svartråttorna, en höna med kycklingar och en stor best till hund dyker upp ur ingenstans på nätterna. Hunden sägs vara en onskefull slottsherre som ibland tar djurgestalt (hamnskifte). Tre genoskinliga 1700-talsdamer och en mystisk droska dragen av sex svarta hästar är andra skepnader som kan visa sig på Glimmingehus.

Krapperups slott, mellan Höganäs och Mölle.

Varje nyårsnatt vandrar vita frun genom slottet för att spegla sig i en spegel som finns gömd bakom porträttet av Nils Gyllenstierna. Faller tavlan i golvet betyder det att någon ska dö i släkten. Sedan medeltiden ska en förbannelse vila över Krapperup och vart hundrade år drabbas slottet av en hemsk olycka. På 1500-talet inträffade ett bestialiskt mord, på 1600-talet blev en slottsfru vansinnig och ströp sina drängar och på 1700-talet blev en postryttare rånmördad utanför slottet.

Falks grav, Bondtorp.

Här vilar Jonas Falk som dömdes till döden för rånmord på en postdiligens och halshöggs 1854. Flera har sett Falkens kropp utan huvud sväva ovanför graven. Där finns också ständigt nya fräscha blommor, men ingen vet vem som lägger dit dem.

Svaneholms slott, väster om Säffle.

På slottstrappan kan man se en blek blodlös varelse i svart dräkt, den unga Sofie Uggla, en vän och älsklig flicka som gifte sig med sin kusin Leonard Uggla i början av 1800-talet. Men Leonard bedrog sin hustru med den viljestarka Charlotte Löwenhielm som han blev blixtförälskad i. Sofie kände sig ratad och förtvivlad tynade hon bort i ”tvisot” och dog bara 23 år gammal.

/s