ALLAHAAAA

Aktas långt inlägg.

Jag inledde fredagen med att försova mig. det var inte mitt fel. (som omväxling) min kära mor lovade dyrt och heligt att väcka mig, vilket hon självklart inte gjorde. jag tog tillfället i akt och tvingade henne att sjukanmäla mig. vinterkräksjuka fick det bli. igen. (kan man ha vinterkräksjuka två gånger på samma vecka? äh, det kan man nog.) men tro inte att jag låg hemma och latade mig för det inte. jag gjorde annat viktigt som att införskaffa alkohol och fundera över klädval inför kvällen.

Det nalkades utgång.

Julia och jag åkte till Adam och förfestade med några manliga individer. mycket trevligt. senare styrde vi kosan mot strängnäs. allt var ordnat och klart. men väl framme fick vi nobben, dock var det kanske lika bra då vi mötte securitas på tillbakavägen.

Hela vägen till strängnäs härjade en onykter pelle plutt i baksätet. på tillbakavägen var det desto tystare. han somnade sött på Julias axel, lite lätt drägglandes.

Vi stannade nere stan för att överlägga om vart vi skulle ta vägen. det slutade med att pelle promenerade till sin bror. han vägrade promt låta någon skjutsa honom, trots att vi skulle åt samma håll. hälften av oss åkte mot västerås medans vi andra steg av i hällby och våldgästade fröken Granath som hade en liten tillställning kvällen i ära. det blev en mycket rolig kväll till slut.

I väntan på bussen som aldrig kom fick Julia och jag se en ny sida hos några av våra manliga bekanta. jag skrattade så jag inte fick luft. nästan så jag hade träningsvärk i magen dagen efter. Aleco ordnade skjuts till stan när vi insåg att bussen inte skulle komma inom de närmsta timmarna.

Vidare till fröken Graflunds lägenhet i stan där vi planerade att övernatta. när alla var på plats insåg vi alla att vi var på tok för hungriga för att kunna sova. i norrlands kylan promenerade vi till statoil, enda mat stället som hade öppet. blev baguette för vissa och mos bricka för andra. även på statoil hade vi hysteriskt roligt. (blev som tur var icke utslängda trots en hel del härjande.)

På tillbaka vägen insåg ja hur otroligt rolig jag kan vara ibland, det var ett sådant ögonblick. jag var iförd i min gandalf kappa (som även ser ut som en muslimsk kreation ibland) jag vrålade "allahaaaa" (en slags kristen hälsning på nåt annat språk, dock oklart vilket.) till alla vi mötte. skitkul tyckte jag själv att det var. ibland är jag för jävla rolig alltså.

Tillbaka hos Julia blev det ytterligare härjande innan vi alla föll i sömn framåt morgonkvisten. ett par timmar senare vaknade jag i tron om klockan var massor. jag smög diskret ut för att inte vägen någon. väl ute på torget upptäckte jag att klockan endast var nio. försent. ingen mobil. totalt utelåst. jag fick vackert vänta en timme på bussen i kylan. så kan det gå!

En mycket minnesvärd kväll/natt/morgon! tack för det allihopa.

Lateeer.

/s