fredag 22 juli 2011

I can't tell you what it really is, I can only tell you what it feels like.


Ångest. Saknad. Självhat. Och ännu mer ångest.


Vill fly från verkligheten. spåra ur som aldrig förr. bara få glömma allt. önskar att jag kunde tömma mig själv på känslor och minnen. men jag vet ju, att ingenting blir bättre. för stunden är det lättare. men det finns alltid en baksida. och den baksidan är ingen rolig historia.


Inga kommentarer: