Dagen då man springer ut med studentmössa och firar att nio års skolgång är över. då känner man sig bäst i världen. man klarar allt, kan göra vad fan som helst. en sommar sen börjar vuxenlivet på riktigt.
Jag har haft en kanon sommar. flippat ut totalt och gjort saker som jag velat göra innan jag dör.
Men nu är sommaren slut och jag är endå inte inte ens i närheten av att vara vuxen. lever inget vuxenliv. inte ens i närheten där heller. totalt hopplös är jag.
Jag är på bottens botten. och just nu gör jag ingenting för att ta mig upp därifrån. jag låter mig istället sjunka ännu längre ner i hopplösheten.
Frågan är ju när det ska vända..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar